måndag 3 december 2018

Plastic paradise beach...

Sjögurkans välformade vackra skal är långtifrån alla strandfynd... 

  ...i en annan del av världen

Stranden sträcker sig framför mina bara fötter, varm, vacker och inbjudande med Indiska Oceanens loja vågor som skummar upp ur det turkosblå vattnet. 

Lite omtumlad av fukten, hettan och ljuset börjar jag sakta gå längs strandbädden, fötterna sjunker djupt ner för varje steg. 

...som möter vid Indiska Oceanen i en annan del av världen. 

Jag hinner ett tiotal steg, sen tar promenaden stopp. Ett illgrönt plastsnöre lyser i solen, intrasslat i sjögräs, alger och tång. 

Ihopknutet som en liggande åtta, tecknet för oändlighet, blir plastsnöret en tragisk symbol för människans eviga förstörelse av globen. 

Det skulle komma fler sorgliga och djupt oönskade strandfynd, gång på gång, steg för steg, under min promenad längs vågorna. 

Plast i världshaven, en evig cirkel av miljöförstöring.
Bitar och fragment av plast, trasiga delar delar av flaskor, förpackningar, behållare, påsar, skärmar, leksaker, rep, bestick. Ibland så små att det inte gick att se vad det än gång varit.

Plastprylar kastade, tappade, dumpade i havet. Kanske inte ens i samma land, på samma kontinent, har de trasats sönder, flutit runt och spolats upp på land. 

Ibland just på en strand som den här, några hundratals meter intill tättbygda hotell och lyxresort på en turistö i Indonesien.

Plastic paradise beach...

PET-flaska fylld med tång, sand och kvistar.
Strax intill en flaskkork med lite flaska kvar.
En meter bort trassel, ihopklumpade plastbitar, trådar och blå plastlinor i olika tjocklek insnärjda i tång och alger. 

En repstump som legat så länge i havet att koraller byggt ett höljde runt plasten.
Som ett dokument över miljöförstöringen - ett trasigt plaströr med vassa kanter, ombundet med slingrande alger. 
Kanske var plastsnöret en gång en tvättlina, nu söndersliten med knutar och med ett fast grepp kring alger och sjögräs. Intill delar av en rosa leksaksmobil. 
Plastflaska utan lock fastkilad av vågorna i den fuktiga sanden.
En juiceflaska och liten krabba. Båda lika döda - men med den avgörande och avgrundsdjupa skillnaden att krabban återvinns i ett naturligt kretslopp. Plasten är plast för evigt, ner till de mikroskopiska fragment som tas upp av allt levande i världshaven.

Några centimeter plast, omöjligt att avgöra vad det en gång varit. Parasoll, förpackning, en väska eller sandal..? Det enda vi säkert vet är att den blå färgen tycks lika beständig som materialet. 

Kork med trasiga delar av flskan.
En plastetikett från en vattenflaska av varumärket Oceanwater...

...alldeles intill en hård, styv plastbit som bildar en vass skärmvägg bland havstången. 

Stranden nedanför resortparasollen måste hållas vit och fin, fattas bara. Men varken hotellen eller lokalsamhället har någon plan för återvinning. Ingen sortering eller ihopsamling existerar utan sjögräs, alger, snäckor, stenar, tång - och plast - samlas ihop och grävs ner i stora hål i strandbanken. Till nästa tidvatten sköljer skräpet ut igen i havet, bort och iväg på en evig resa utan slut. En resa där plasten aldrig någonsin blir något annat än evigt destruktivt, icke-nedbrytbart monstruöst och dödligt hot mot allt levande.

Globala miljömål sätter fokus på plastens förödande och förgörande konsekvenser. 
Riktade insatser av nationella och frivilliga miljöorganisationer världen över söker minska plastberg i hav och på land. 
Forskare arbetar med att hitta nya sätt att återvinna plast och hållbara produkter. 
Men så länge turistnäringen fortsätter rovdriften i utvecklingsländer och ignorerar sin egen miljöpåverkan är kampen förgäves. 
Det går inte att slå sig till ro i solstolen i perfekt skötta resort och spaanläggningar, när lokalsamhällets anställda i brist på system för återvinning tvingas bränna plast och avfall utanför hotellen nattetid. 
När överblivet byggmaterial, trasiga plastmöbler, matförpackningar, metall, skräp och avfall från byggande och anläggningar dumpas längs vägar till paradisstränderna.
Det är en skamlig kolonisering och ett uselt utnyttjande av fattiga människor och samhällen i en annan del av världen. 
Här är vi alla delaktiga i samma stund vi landar i turistparadiset. 










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar