Inred Hemma: Stockholm Furniture Fair 2013

Japanske designern Oki Sato/Nendo var mässans hedersgäst och hade gjort den vackra mötesplatsen/installationen på mässans entrétorg.

Montersvep i möbelland

Stockholm Furniture & Light Fair 2013 presenterade ett stort fokus på det väletablerade och på producenter verksamma inom contract/kontor & offentlig miljö och i gränslandet contract/home - hemmiljö. Med hemmöbelsidan som dippar rejält i rådande konjunktur är inte contract lika drabbat och stora företag är gissningsvis säkra utställare och betalare av monterhyror.

Mässans A-hall var sålunda vikt för svenska och internationella stora och mindre designföretag, B-hallen uppvisade en mix som var svår att få riktig kläm på och i C-hallen stod de mer traditionella hemmiljöföretagen.

Insprängt i B-, och C-hallen fanns Jan Rundgrens trendutställningar som under teman som gröna vågen, hemmakontoret, moderiktigt i grått, presenterade produkter från utställande företag. Rundgrens möblerade rum var välkomna blickfång i mässmyllret.

Greeenhouse huserade som vanligt unga formgivare på svenska, nordiska och internationella designskolor - denna gång arrangerade med monterytorna placerade som en renässansträdgårds rundande promenadstråk.

Gröna vågen i Jan Rundgrends trendutställningar.

A-hallen drog till sig stort intresse och var kanske också den utställningsyta på årets Möbelmässa som var mest tillgänglig i det annars smått förvirrade upplägget. Köks- och badrumsproducenter hade exempelvis placerats längst bort i A-hallen, vilket kändes väldigt off show innanför mässans väggar.

Möbelmässan är en fackmässa, en kommersiell handelsplats och arena för ny möbeldesign. Men det är lite synd att man inte också satsar på det oväntade i mässkonceptet. Exempelvis hade det varit härligt att möta Studio Re:designs roliga prototyper för kläder och inredning av spillmaterial mer i centrum, än utanför utställningshallarna invid utgången till parkeringen.

Re:Design Studio använder i sitt projekt spillmaterial från företag som Elmo Leather, Ludvig Svensson, Nudie jeans, Lampgustaf - och hade fungerat som en välbehövlig påminnelse om återvinning, miljötänk och det paradigmskifte som inredningsbranschen står inför.

Eller varför inte välja ut och kurera en utställning med unga formgivare mitt bland de etablerade designföretagens stora prestigemontrar? Vi vill ju alla bli överraskade! bjudas på det oväntade, inspireras, lära mer, upptäcka mer och - inte minst - få in-put kring frågor som kvalitet, konsumtion, hållbar framtid.

Hemmakontoret lockar hos producenter och i trendutställning.

Det vore modigt om mässan kunde lyfta fram det som faktiskt etablerade producenter och designer talar om. Kvalitet, designförädling, produktionsvillkor, traditioner, hantverk - aspekter som bland andra italienska designers Patricia Urqiola inspirerande berättade om vid en frukost på NK Inredning under designveckan. Härlig, rolig och viktig in-put kring produktion och designprocess.

Det blir absolut snyggt i mässhallar som A-hallen - men också väldigt same, same, same... Projektet Hello! om kommunikation fick mycket förhandsinformation och även en väl tilltagen yta i A-hallen. En fantastiskt fin installation av pappersark visserligen som fotograferades flitigt.

Hello! Seminarieområdets tak var en installation av hundratusentals pappersark, vita på ovansidan och vackert mönstrade på undersidan, likt taket i en grotta.

Men var ytan kanske väl tilltagen? Eller borde den placerats någon annanstans? I Greenhouse? Hade varit en kul satsning där unga formgivare kunnat få lyssna exempelvis på hur etablerade designer och mediarepresentanter diskuterar kommunikation och hur man når ut i det nya medielandskapet.

När bloggen lyssnade på ett seminarium om just detta, var det tyvärr generande glest bland åhörarna, här missade projektet Hello! helt att kommunicera sitt eget budskap...

Retrofåtölj och plywood, flätat och metall är ju helt rätt i stylistleden SS/2013...

Som helhet var utbudet i mässmontrarna återhållsamt vilket är etiskt och kommersiellt självklart i rådande konjunkturläge. Färre men bättre, som formeln lyder. Men att, som i viss designbevakning, avfärda årets möbelmässa som brist på nytänk och kreativitet - "här fanns inte mycket nytt", hörde vi fnysas i montergångarna - är dock inte korrekt.

Utställande företag presenterade såväl spännande nya produkter som förädlade varianter på tidigare formgivning. Nya material, blänkande metall och möbler och accessoarer i nya färger. Bra gjort!

... liksom diverse nyanser i grått.

Men mot bakgrund av konkurrens från kopierade designklassiker från asiatiska tillverkare måste producenter och återförsäljare betydligt bättre lyfta fram argument som kvalitet, produktionsvillkor, historik och hållbarhet.

Begreppet Lifetime Prize - en produkts livslånga pris - måste kommuniceras betydligt bättre mot media, återförsäljare, exportörer - och viktigast av allt - mot kunder i butik! Här har branschen en viktig uppgift, precis som det pågående uppdraget att jobba mot kopiering.

Många, många - och ännu fler! - svenska inredningskunder handlar nämligen designkopior via nätet. De asiatiska företag som tillverkar kopior är dessutom skickliga. Designkopiorna är i många fall verkligt välgjorda, där endast marginella detaljer skiljer från de betydligt dyrare licenstillverkade möblerna.

Inte ens experterna kan alltid se skillnad...

Vita klot i textil och laserteknik och metallretro är fortfarande stort i belysningsmodet.

Ett flagrant exempel är hur auktionshuset Bukowskis Market sålde en piratillverkad vilstol, formgiven av Poul Kjaerholm. Stolen, PK24, såldes inte bara en gång, utan låg ute till försäljning två! gånger hos Bukowski Market.

Mässans satsning på det etiska rådet No Copy i samarbete med Trä- och Möbelföretagen, TMF, är ett utmärkt initiativ. Anmälningar om kopiering behandlas på mässan och det utställande företaget åläggs att ta bort produkten ur montern.

I fjol fick ett väletablerat svenskt möbelföretag plocka bort en fåtölj ur sin mässmonter som bedömdes alltför lik en äldre designikon.

Men när det gäller kopiering kunde branschen göra mer internt i producentledet. Det är en märklig tystnad mot kollegor och konkurrerande företag när det dyker upp flagranta exempel på renomésnyltning av tja, Wegnerstolar...

Häng nu med på bloggens montersvep!

Berga Form med vita spaljér och stolar mot CKR-trions golv Dandelion för Marrakesh.

Hemma hos Swedese. Fjolårets succésoffa Continental, design CKR. Snygg i beige mot blårandig matta.

Yngve Ekströms Lamino i hemvävd kostym. Eksjö tingsrätt fällde förra året möbelföretaget Buhrén för att ha tillverkat en kopia av Swedeses storsäljare. En viktig juridisk framgång mot kopiering och renomésnyltning i möbelbranschen.

Baltzar Beskows fina möbelform. Företaget har tillverkat möbler i egen fabrik i Mönsterås sedan 1957. Inriktningen är offentlig miljö, men nog skulle det här fina bordet och stolarna kunna platsa i ett modernt svenskt hem.

Baltzar Beskow stolparad.

Pasteller, pasteller, pasteller... dominerade färgnyanser i rådande inredningsmode.

Liten arbetsplats är trend. Här i monter hos Abstracta med ljuddämpande skärmväggen Plaid, design av formtrion Form us with love.

Årets nyheter hos A2, svenskproducerad fin form av Sara Larsson. A2 fick efter förhandlingar en mindre utställningsyta i mässans A-hall och deltog även i separatutställningen Show Off på Wetterling Gallery.

Sidobordet syns överallt, här är det Asplund som visar sin nya variant.

Liten arbetsplats här från Asplund.

Emma Olbers prisade soffa REjoin från i fjol från Ire.

Nya soffan Armilla, design Emma Olbergs för Ire. Ett svenskt möbelföretag som säkert styr skutan framåt och erbjuder hög kvalitet i design och produktion.