Vintagevacker vision...

Mjukt rundade hörn och bastanta kurvor i möbelsnickeri från 1800-talet.  

Stiligt snickeri får nytt liv

Vad vore väl en sommar utan härliga små och stora renoveringsprojekt... Nu startar en av utmaningarna på bloggens to-do lista: Att slipa ner, måla om och skapa nytt livsrum för det fint snickrade bordet med oval skiva och kurviga ben.

Någon gång under senare delen 1800-talet lämnade bordet snickeriverkstaden för att med fanérad topp och svartmålade ben ta plats i ett borgerligt hem. Nu står bordet märkt av tidens tand mot garageväggen, redo för en ny livsfas...

Skivan ståtar med både profilerad, rundad och fasar topp - stiligt snikerihantverk. 

Lager av krackelerad färg vittnar om senare tiders mode som gick från svart till vitt i början av 1900-talet, följt av den något obestämbara matt beigea nyans som bordet har i dag.

Avskavd färg och en liten skrapskada på skivan är de enda blessyrerna på vårt fina fynd.

Bordets ursprungliga fanér i skivan och de svartlaserade benen har målats om åtskilliga gånger. Nu är det dags igen! 

Bloggen hittade bordet i en källare hos Myrorna för några år sedan. Utan någon aning om varför vi skulle ha just det här märkliga bordet betalade vi 350 kronor på stört, lastade in bordet i bilen och for i någon sorts euforisk triumf hemåt.

Det var något med de coolt bastanta och snirkliga benen och toppskivan med de mjukt rundade hörnen -  ett välgjort, gediget och oemotståndligt hantverk helt enkelt!

Kilar och slåar håller skivan samman med bordets benstomme.  

I garaget har 1800-talsbordet fått mysa in sig tillsammans med andra mer eller mindre heta fynd. Men nu är det äntligen dags för klivet rakt in i 2000-talet..!

Brännmärkt hantverk lämnade en snickeriverkstad någon gång under 1800-talets senare del. 

Nyans i balans...

Ett drygt jobb väntar med att skrapa och slipa bort gammal färg, tvätta ytorna med målarsoda - och att hitta den perfekta färgen. En cool och vacker nyans som matchar bloggens gråtonade inredningsspektra där en och annan smutsig pastell mixas med svart.

Heter den ultima nyansen S1502-R...? 

Inte alldeles enkelt att navigera rätt direkt bland färgkartornas utbud med lockande romantiska namn som Silverpil, Sea Heather, Chalk Violet, Tyrian Rose, Pebble och mer rakt-på-sak kodade nyanser som S1502-R, S3005-Y80R och S005-Y90R.

Är det kanske Romans eller mer italienskt klingande Brassica vi är ute efter..?

Även fabrikaten blir till ett dilemma med olika kvalitet, konsistens och matthet. Vilka av tillverkarna Fired Earth, Nordsjö, Alcro, Designers Guild eller Farrow & Ball matchar perfekt både rätt nyans och en sammetsmatt yta?

Aklejornas gröna blad och pastellnyanser nickar gillande över bloggens arsenal av färgprover. 

Prunkande kvistar från trädgårdens ståtliga aklejor funkar som inspiration. Någonstans här, mellan det dova och mörkt blåröda till det ljust rosa, alldeles för rosa! i bukettens nickande blomsterkronor, ligger vintagebordets ultimata färgnyans på lur.

Men innan vi kan börja provmåla väntar ett diger jobb med att skrapa och slipa bort löst sittande färglager, spackling av skavanker och så slipning igen...

Följ ett av sommarens fixprojekt i kommande inlägg på bloggen - missa oss inte!

Naturlig inspiration!